Planer.
Imorgon tar jag studenten och dagen därpå åker jag (tåg) till Italien tillsammans med nio andra personer ur släkten. Sarà stupendo, förhoppningsvis.
Shiny.
Jacka: Pimkie
T-Shirt: Antony & the Johnsons "I am a bird now"
Kjol: Myrorna
Strumpbyxor: typ tio år gamla
Vägg: färgar av sig om man är dum nog att röra vid den
... förresten. Vet någon var (i Sverige) man kan köpa amerikanska bakmått ("cup")?
Glitter and be gay.
I have, like, the baddest sunglasses ever.
Så, alltså. Förra veckan är typ över, helgen snart likaså. Modevisningarna är avklarade, tack och lov, engelskaboken presneterad, en bitter filosofiuppsats inlämnad, miljöjuridiken redovisad och viktiga blanketter inlämnade. Förutom detta hann jag även med att besöka ett studentkalas (Grattis!) hos en fd klasskompis samt födelsedagsfirande hos en nuvarande skolkamrat, vilka båda var två mycket trevliga tillställningar.
I lördags åkte jag sedan in till Göteborg för att insupa storstadsluft och titta på färgglada regnbågsflaggor och, förstås, gå på den hbt-festivalinspirerade foajékonsert som vid lunchtid hölls på GöteborgsOperan. Denna var superb och j'ai adoré, och trots att själva konserten var gratis gick jag därifrån något fattigare då jag omöjligen kunde motstå frestelsen att köpa ett ex av konferencierns bok "Operabögar" (är det inte fascinerande hur ordet "bög" verkar extra lämpat att sammanfogas med namn på olika musikstilar, särskilt i boktitlar, tänk "schlagerbög") och på den signerad. Yay, ännu en bok som jag inte vet hur jag ska få tid att läsa.
Efter det gick jag bortåt Järntorget för att äta sushi på Kyoto, och köpte sedan en massa kläder (vit skjorta, svart kjol, dräktjacka i möbeltyg, fabulous vinröd ormskinnsklänning) och en fantastiskt snygg hatt på Myrorna. Jag vet inte om jag hittade så mycket för att de hade packa-upp-nya-varor-dag eller för att den plötsliga bristen på skolarbete, tillsammans med minifestivalstämningen i staden och det underbara vädret gjorde mig på bra shoppinghumör.
På väggen bakom disken i nämnda butik driven av Frälsningsarmén hängde förresten en klänning i regnbågens alla färger. Jag vet inte om de helt enkelt tyckte att den var fin, eller om det var ett halvsubtilt statement relaterat till den pågående festivalen. I vilket fall som helst var det roligt att även en inte alltid så vidsynt kristen välgörenhetsaffär också inefattades av den regnbågsatmorsfär som färgat staden under veckan som gått.
Idag har jag städat mitt rum, sett två avsnitt av underbara Top Chef (jag har hamnat litet efter nu de senaste veckorna, med allt skolarbete och en ej fungerande dator), cyklat till Kvarnen-cafét och städat mitt rum till tonerna av Darren Hayes och Billy Budd-operan.
A series of (un)fortunate events.
Nu tänkte jag försöka trösta mig själv genom att läsa det senaste numret av Buffy the Vampire Slayer säsong 8-serien, som ligger och väntar på ett bord nära mig. Och sedan, beväpnad med ännu en kopp rött te, återigen dyka ned i miljöjuridikens magiska värld...
Förresten hade jag en fabulous eftermiddag/kväll i fredags, tillbringad i Borås (som jag helt ändrat uppfattning om) växelvis med trevliga människor, besök på diverse bibliotek, shopping, sojachailatte, litet opera och mycket fantastisk nuevo tango. Och så såg jag förstås på avtäckningen av la Pinocchio, som var förvånande estetiskt tilltalande - ag är très imponerad.
See ya later, cultural debater.
I wanna be confident.
- I always wanted to be somebody... Now, who the hell was it?
Musik.
Souris !
Jag såg just världens sötaste mus ever.
Jag och min syster satt och fikade då en av familjens katter plötsligt syntes utanför fönstret med en beigebrun mus. Som den sadist hon är, låter katten den paralyserade musen ligga på marken medan hon kallar till sig katt nummer två, och tillsammans cirkulerar de sedan runt den stackars musen, à la Riktiga Jägare. Så, plötsligt, reser sig musen på två ben och ser rakt på oss med sina gigantiska runda ögon, genom fönstret och in i våra själar... kunde vi göra annat än att rusa ut och försöka rädda den? Så det blev att snabbt lämna te och kaffe på bordet och springa och distrahera varsin katt, genom att antingen hålla fast den eller kasta iväg en pinne som den kunde jaga, ända tills musen efter vad som kändes som en lång stund återfick rörelseförmågan och sprang iväg in i stenmuren. Très dramatique.
Anyway, så var det den sötaste (och mest hypnotiserande) varelsen någonsin...
I'm ready for my close-up, Mr DeMille.
När vi (jag) ändå är igång att beundra min Bleeding Edge-docka vid namn Leda Swanton... Isn't she beautiful?
The north or south or east or west of your life?
Idag är det typ inga dagar kvar tills högskoleansökningar ska vara inne. Andas, andas.
Telefonterror light.
Nej, vi har ingen nummerpresentatör.
Ickespronsrad produktplacering.
Phenomenal Woman
Vad jag förstått av andra bloggar (en annan blogg) är det Maya Angelous 80:e födelsedag idag. Grattis!
Jag läste ju I know why the caged bird sings förra året, men När Jag Får Tid ska jag läsa mer av henne, jag lovar. Och vill.
Your graciousness.
Ah. well. Jag får väl trösta mig med att jag åtminstone tillförde litet dramatik till tillvaron (även om det inte var direkt brist på sådan, då brandlarmet gått inte långt tidigare).
Jag saknar Ally McBeal ibland (fast jag vet aldrig när den går i repris), vad jag minns brukade hon vara allmänt neurotisk och göra idiotiska saker ganska ofta.
I vilket fall som helst tycker jag mycketmycket om min splitternya kjol som min synnerligen begåvade mor sydde till mig häromdan. Nedj, mitt superdåliga foto gör den inte rättvisa. Den är dessutom gjord efter mina mått, så den passar (och kommer fortsätta att göra det om jag bara lyckas få bukt med min nya besatthet av müsli&frukt-bars).
Grammatik enligt Google
Jag skriver helt enkelt in den högst ofullständiga satsen...
"un * que me permita de * que no"
...och får ett antal träffar (26) som sedan förhoppningsvis leder mig rätt i grammatikdjungeln. Om resultaten är korrekta, eller om jag lyckas tolka dem rätt är en annan femma, men det faktum att jag över huvudtaget kan googla något så luddigt och få relevanta svar är fantastiskt.
Loveli Western (...) goes to town.
Som lunch åt jag Göteborgs godaste sushi, och under hela dagen slösade jag liksom igår pengar på och tryckte i mig två exemplar av min senaste kulinariska obsession: chocklad-frukt-musli-bars. De har legat mig varmt om hjärtat sedan jag köpte en på flygplatsen i Paris häromveckan. På den stod det dock det till min förskräckelse uttalat stod att den "särskilt passar kvinnor som håller koll på sitt kaloriintag" - som om fransyskor behövde banta, men tack och lov står inget sådant nonsens på dem jag hittat i Sverige. Jag provade dessutom ett par fabulösa högklackade (typ 12 cm) skor med genomskinlig platå som i mi mening vore värdiga en drag queen (möjligen strippa). Om jag blir rik någon gång, ska jag köpa sådana.
Även kläder provade jag, men det gick sämre då jag dagen till (van)ära såg ut som en högst otilltalande fet tant och mina höftben, som är svåra att banta bort, gjorde att jag inte kom i Zaras strl 34 (samma plagg ett snäpp större fanns inte).
Under den välsignade lovveckan har jag även lyckats få tid att på allvar börja läsa Imogen Edward Jones' "Fashion Babylon" som jag köpte för några månader sedan. Den är (eller ger åtmisntone illusionen av att vara) très informativ, och oh-så-mycket angenämare att läsa än det Hemingway-verk jag läste förut och fick kämpa för att hålla mig vaken igenom.
If you loved me I'd be one lucky bitch.
Jag tröstar mig själv med Culture Club och Boy George, och planerar att senare göra det med säsongsstarten av Sing-a-long, där visst Christer Björkman och Shirley Clamp (samt två andra mindre intressanta gäster) ska vara med.
Jag ska aldrig röra en html-kod igen. Typ. De närmaste månaderna.
Mörker.
Annars kan jag berätta att min syster ser på en skräckfilm och mina föräldrar på en fransk thriller. Den senare började jag se på, men insåg efter någon halvtimma att jag inte klarade av det (vågade titta vidare), så nu sitter jag och lyssnar i hötlurar igenom ESC-låtar istället (jag är litet kär i Cypern)... mycket trevligare.
I övrigt idag har jag ätit chips som smakade potatis, pulvermaraboukaffe som smakade choklad, sytt (på) ärmarna till min randiga klänning samt skrivit en att göra-lista för den närmare framtiden i skolan.
My heart's come home.
I vilket fall som helst finns det inte mycket som verkar mer lugnande och tröstande på en trött själ som Baby Dees musik (kom till Sverige på turné!).
Kall och frusen ligger ängens tuva.
Ah, quoi dire sur le temps? Det var snö till typ upp över vaderna på mig när jag gick hem från bussen. Så det var tur att jag passade på att ta kort på krokusarna igår innan de begravdes. Tsk.
Jag får trösta mig med gårdagens fotografiska souvernirer.