Stockholm e ikimasen.
P.g.a. sjukdom c'est pas de skolresa till Stockholm för mig. Pas de Zarah Leander-opera. Turnerar Folkoperan med sina uppsättningar?
Jag får trösta mig med att vår nya inspelningsbara tv-box är absolutely fabulous. Fantastisk. (Även om jag ännu inte förstått själva poängen med pausa-sändningfunktionen.) Och Jay McCarrolls Project Runway Säsong 4 recap-blogg. Genius, darlings, genius. Och på söndag ska jag på Figaros Bröllop på GöteborgsOperan.
Jag får trösta mig med att vår nya inspelningsbara tv-box är absolutely fabulous. Fantastisk. (Även om jag ännu inte förstått själva poängen med pausa-sändningfunktionen.) Och Jay McCarrolls Project Runway Säsong 4 recap-blogg. Genius, darlings, genius. Och på söndag ska jag på Figaros Bröllop på GöteborgsOperan.
Onda Lilla Aveny
Döm om min bestörtning då jag hör pianointrot från Hedwig & the Angry Inch's "Wicked little town" inifrån tv-rummet, där jag vet att min syster ser på svts closet-case av en såpopera "Andra Avenyn".
(Hedwig med sitt kompbamd av koreanska arméhustrur.)
Från skrikande skådespelare med oönskade barn till John Cameron Mitchells röst... vilket hopp, liksom. Och jag slits mellan att vara lycklig över att låten överhuvudtaget spelas, och upprörd för att de smutsat ned den genom att få en halv generation att förknippa den med en inte helt strålande svensk såpa.
Fast mest är jag förstås chockad.
(Och nu hör jag hur de tonar in den för tredje gången. For goodness sake, liksom.)
(En fjärde gång. Et voilà, la fin.)
Det enda goda som kan komma ur det här är egentligen om någon nu skulle vilja sätta upp (musikalen) "Hedwig & the Angry Inch" i Sverige. Jag kanske kan få alla Andra Aveny-fans att skriva under en namninsamling för Hedwig i Sverige (i Göteborg, vore ju att föredra.)
Förutsättningen är ju att ungdomarna förstår att detta inte bara är en vanligt superbt musikstycke, utan en låt från en musikal, vilket är varför jag babblar på som jag gör.
Chicas y chicos, om ni gillar låten - se filmen! You know you're rock 'n' rollers.
(Hedwig med sitt kompbamd av koreanska arméhustrur.)
Från skrikande skådespelare med oönskade barn till John Cameron Mitchells röst... vilket hopp, liksom. Och jag slits mellan att vara lycklig över att låten överhuvudtaget spelas, och upprörd för att de smutsat ned den genom att få en halv generation att förknippa den med en inte helt strålande svensk såpa.
Fast mest är jag förstås chockad.
(Och nu hör jag hur de tonar in den för tredje gången. For goodness sake, liksom.)
(En fjärde gång. Et voilà, la fin.)
Det enda goda som kan komma ur det här är egentligen om någon nu skulle vilja sätta upp (musikalen) "Hedwig & the Angry Inch" i Sverige. Jag kanske kan få alla Andra Aveny-fans att skriva under en namninsamling för Hedwig i Sverige (i Göteborg, vore ju att föredra.)
Förutsättningen är ju att ungdomarna förstår att detta inte bara är en vanligt superbt musikstycke, utan en låt från en musikal, vilket är varför jag babblar på som jag gör.
Chicas y chicos, om ni gillar låten - se filmen! You know you're rock 'n' rollers.
Hairspray, a gothy j-rock musical.
Efetrsom jag egentligen har en massa skolarbete att göra (skriva en halv A4 Arial strl 18 om min baddräkt, hur ska jag kunna säga något med så få ord?), ägnar jag mig åt att göra allt möjligt annat.
Och se vad jag hittade (jag ligger några månader efter i nyhetsuppdateringen)! En japansk tidning har gjort en kombinerad intervju med Mana & Amy Lee! Jag förstår inte riktigt varför (köp två, betala för en?), men det är super-géniale, non?
Et voilà en bild, där de förstås är lika fina. (Låt oss ignorera smått fascistiska Mana-fans som menar att gröna hoodies inte har något att göra vid Manas sida. Mana kunde lika gärna ha klätt sig lite gladare för att matcha Amy. Hursomhelst. Skojig idé med dubbelintervju.)
Och se vad jag hittade (jag ligger några månader efter i nyhetsuppdateringen)! En japansk tidning har gjort en kombinerad intervju med Mana & Amy Lee! Jag förstår inte riktigt varför (köp två, betala för en?), men det är super-géniale, non?
Et voilà en bild, där de förstås är lika fina. (Låt oss ignorera smått fascistiska Mana-fans som menar att gröna hoodies inte har något att göra vid Manas sida. Mana kunde lika gärna ha klätt sig lite gladare för att matcha Amy. Hursomhelst. Skojig idé med dubbelintervju.)
Making a splash!
På väggen bredvid mig sitter för ögonblicket en lifesize-plansch öreställande mig själv. Det är läskigt, men inte riktigt så obehagligt som jag trodde att det skulle vara. Jag glömmer bort vem det är.
Très spooky, och den ska inte sitta där länge.
Anyways, så ser man på bilden förutom en mycket blek modell mitt hemmagjorda baddräkt+badmössa-set. Och ljussättningen är fascinerande. (Jag fotade bilden från väggen...)
PÅ tal om nada hittade jag en utbildning i bosniska/serbiska/kroatiska/montenegrianska (slovenska fanns inte) på Sorbonne i Paris. Ponera att jag skulle gå den: då skulle jag lära mig både franska av att vara där, och ovan nämnda språk i skolan. Och då skulle jag kunna påstå att jag lärt mig fem språk sedan, utan att precisera exakt vilka...
Très spooky, och den ska inte sitta där länge.
Anyways, så ser man på bilden förutom en mycket blek modell mitt hemmagjorda baddräkt+badmössa-set. Och ljussättningen är fascinerande. (Jag fotade bilden från väggen...)
PÅ tal om nada hittade jag en utbildning i bosniska/serbiska/kroatiska/montenegrianska (slovenska fanns inte) på Sorbonne i Paris. Ponera att jag skulle gå den: då skulle jag lära mig både franska av att vara där, och ovan nämnda språk i skolan. Och då skulle jag kunna påstå att jag lärt mig fem språk sedan, utan att precisera exakt vilka...
Hair today, gone tomorrow.
Min far kom just hem med en ny frisyr. Så länge jag kan minnas har han haft hår längre än till axlarna, och nu är det alldelles... kort. Några centimeter-kort.
Oh my.
Oh my.
Messieurs dames... mr Joss Whedon!
Shopping.
Det verkar iallafall inte vara någon risk att Céline Dions Stockholmskonsert blir inställd på grund av dålig biljettförsäljning (var var ni när ni behövdes, Cristina Branco-fans?) Moi kommer iallafall sitta på rad 11. Och jag lyckades ta mig i tid till engelskalektionen efter beställandet trots allt. Go me.
Mångkultur.
Music-meme som egentligen går ut på att man postar den första meningen ur ett antal slumpmässigt uppspelade låtar, för att sedan låta folk gissa vilka låtar det är.
Dock inser jag att jag inte ens själv skulle kunna alla de här... hm. Så kan det gå.
1. Ti, moja kri, jaz, ki tvoje sem krvi, kje si?
2. Raq ki amarti she-tipo, raq ki yada'ti she-tatchil li-sskhol. (<-- transkriberad hebreiska)
3. Jag är ledsen att behöva säga det, men den som åker ut är...
4. Ô seigneur dieu, pourquoi m'as tu abandonné ?
5. Si tienes un hondo penar, piensa en mí.
6. Love me love me love me, say you do, let me fly away with you.
7. Det var en kväll jag hade ingenting för mig, jag gick till stadens hotell.
8. My reflection, dirty mirror, there's no connection to myself.
9. Si je t'écris ce soir de Vienne, j'aimerais bien que tu comprennes, que j'ai choisi l'absence comme dernière absence.
10. Je m'assoie, je me relève, le fauteuil se rebelle.
Så good luck & lahko noc, y'all!
Elles. Oh, and some random "il" as well.
Ohmygoddess, Rosie's like so funny...
Falling.
Biljetterna släpps alltså om litet mer än tolv timmar... *trummar nervöst på tangentbordet* Är det värt att skolka från engelskan för? (Det blir skolk och inte sen ankomst eftersom min engelskalektion är ca 15 minuter lång.)
We believe that your home should make you happy.
I mitt nuvarande tillstånd av total pengabrist (eller blivande pengabrist, för att vara exakt, efter att biljetterna till Céline D's Stockholmskonsert släpps) har jag plötsligt börjat se fördelarna med min ovana att köpa tyger som jag aldrig vet vad jag ska göra av, samt att alltid köpa litet exktra av allting. Plötsligt sitter jag liksom här med ett lager.
Iallafall, bakom tygerna på bildern ser ni (förutom en välfylld bokhylla - folk borde lägga ut bilder på sina bokhyllor oftare, finns det något roligare än att göra psykologiska profiler baserade på vilka böcker någon äger) min högt älskade golvkub som jag efter mycket om och men köpte för några veckor sedan, och bar igenom halva Göteborg (den är gigantisk, iallafall jämfört med mig).
Mandy & I.
Ooo.... ny layout, typ. (Jag bytte skrivbordsunderlägg för första gången sedan i typ Januari och blev inspirerad.) Inga dramatiska förändringar, men det får gå iallafall.
CSS vägrar samarbeta med mig, men det får duga som det är för stunden.
Layla tov, Eropa.
CSS vägrar samarbeta med mig, men det får duga som det är för stunden.
Layla tov, Eropa.
Hårspray vs Huvudbonad
Igår var jag på bio och såg Hairspray-musikalfilmen. J'adore. Jag har en känsla av att jag satt och log under hela filmen, av ren lycka. Fantastisk var den iallafall.
Förra veckan fösökte jag, by the way, mig på modistyrket och konstruerade en slags hatt till min typ-20-talsklänning. Eller, tja, en huvudbonad, åtminstone. Som jag sedan tog kort på mitt i natten, trött och osminkad.
Jag vet inte riktigt hur mycket man ser, men den består av ett "band" runt huvudet, en blomma och en stjälk som går från blomman runt ungefär hälften av hatten....
Förra veckan fösökte jag, by the way, mig på modistyrket och konstruerade en slags hatt till min typ-20-talsklänning. Eller, tja, en huvudbonad, åtminstone. Som jag sedan tog kort på mitt i natten, trött och osminkad.
Jag vet inte riktigt hur mycket man ser, men den består av ett "band" runt huvudet, en blomma och en stjälk som går från blomman runt ungefär hälften av hatten....