Complice.

När man kommer hem från skolan och klockan är sisådär 23.35 känns det liksom litet hopplöst vad gäller aktiviteter resten av dagen. Ska man ge efter för den där varma, förvirrade, panikslagna, yra känslan av det-är-tio-timmar-sedan-jag-åt-lunch och laga sig en skål med gröt? Ska man ge sig på disken som hotar att ramla ur diskbänken om inget görs? Börja sätda? Laga ta-med-till-skolan-mat för resten av veckan (kräver dock först att amn diskar för att frigöra kastruller?)
Jag hade varit orolig för min dygnsrytm om jag inte vetat att den ändå snart kommer att ha tvångsnormaliserats när jag gått upp imorgon(idag)bitti om några sju timmar.

Förresten, det bästa man kan göra när man går igenom en nästintill folktom stad (borde inte det vara en oxymorn, folktom stad?) strax innan midnatt är att ställa in sin ipod på att slumpmässigt spela upp den samling av ESC-låtar som finns därpå, och ta vara på att mörka ensamma natten är ett av de få tillfällen man faktiskt kan promenera på gatan och mima engagerat till musiken i hörlurarna utan att någon ser (förutom möjligen sådana som sitter uppe vid sina fönster och spionerar, men de får skylla sig själva.)

Lahko noc, Eropa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback