Igår kväll såg jag två väldigt olika filmer: Fantastic Planet och Erin Brockovitch. Fantastic Planet är en fransk-tjeckisk tecknad film från någon gång runt 70-talet i vilken människor - i framtiden, tror jag - hålls som husdjur av blå, mycket större varleser kallade drog eller drok eller något liknande (den var engelskdubbad och inte textad), alternativt lever som vildar ute i vildmarken... Såsmåningom börjar dock människorna tröttna på att leva som slavar och försöker fly och gör uppror, vilket leder till att drokerna försöker utrota dem (med gaspastiller, typ). Fast sedan slutade det lyckligt med att alla levde i fred med varandra. Très joli. Den var fint tecknad om än litet... långsam.
   I vilket fall som helst är jag litet trött på framtidsskildringar där människor behandlas som djur (och/eller maskiner) - det är som om vi måste vältra oss i våra undermedvetna skamkänslor för hur vi behandlar djur idag genom att sätta oss själva i samma situation i framtiden. Om vi är såpass grymma kommer måste väl ändå andra framtida varelser också vara det?

Sedan satte jag på tvn för att eventuellt se på det Medium jag förhoppningsvis lyckades spela in i torsdags,  men fastande comme d'habitude framför Erin Brockovitch. Jag har redan sett den ett antal gånger (men ändå inte lärt mig hur efternamnet stavas), men den är helt enkelt omöjlig att slita sig från. Och nu när det ändå är meningen att jag ska göra ett skolarbete om miljöjuridik tyckte jag faktiskt att jag hade en ursäkt att se den igen...