As if.
Ohmygoddess jippi. Min dator har, efter lång tids sjukdom och några veckors koma uppstått, as good as new. Vilket betyder att jag har en massa upplyftande webbradio Diggil-ej att lyssna igenom.
För någon och någon halv vecka sedan återvände jag från norra Öland, för att ist'llet ägna mig åt hårt arbete. PÅ nämnda öl spenderades stärre delen av min tid med att göra sånt här:
Dricka kaffe, alltså. Vilket dock kan försvaras med att jag cyklade någon mil för att över huvud taget komma till de diverse närliggande kaffeserverande inrättningarna. På bilden här, i Trollskogen.
Spännande nog innefattade konsumtionen av kaffebrödet något så för årstiden exotiskt som en lussekatt: kvinnan i kassan i caféet blev lika förvånad att se den i sitt sortiment som vi, även om hon till sist kom fram till att det troligen var någon i köket som bakat någon form av saffransskorpa e.d. och tyckt att det var skojigt att göra ett par lussekatter också.
Anyways, det första jag gjorde väl hemma var att plocka upp och läsa Simon Doonans (krönikör, författare och windowdresser extraordinaire samt gift med superstar-krukmakaren Jonathan Adler) memoar "Nasty", som visade sig vara mycket inspirerande. Dessa visdomsord, in particular, satte djupa spår i min själ:
För någon och någon halv vecka sedan återvände jag från norra Öland, för att ist'llet ägna mig åt hårt arbete. PÅ nämnda öl spenderades stärre delen av min tid med att göra sånt här:
Dricka kaffe, alltså. Vilket dock kan försvaras med att jag cyklade någon mil för att över huvud taget komma till de diverse närliggande kaffeserverande inrättningarna. På bilden här, i Trollskogen.
Spännande nog innefattade konsumtionen av kaffebrödet något så för årstiden exotiskt som en lussekatt: kvinnan i kassan i caféet blev lika förvånad att se den i sitt sortiment som vi, även om hon till sist kom fram till att det troligen var någon i köket som bakat någon form av saffransskorpa e.d. och tyckt att det var skojigt att göra ett par lussekatter också.
Anyways, det första jag gjorde väl hemma var att plocka upp och läsa Simon Doonans (krönikör, författare och windowdresser extraordinaire samt gift med superstar-krukmakaren Jonathan Adler) memoar "Nasty", som visade sig vara mycket inspirerande. Dessa visdomsord, in particular, satte djupa spår i min själ:
Entering a room as if one is entering a room is so much more
amusing and exhilirating than just entering a room.
See ya later, clueless waiters!amusing and exhilirating than just entering a room.
Kommentarer
Trackback