Alltså var det Melodifestival igår igen. Jag var på väg att missa den efter att ha varit på ett folktunnt fikamöte i Göteborg, men rusade i mina högklackade skor, bloomers och klänning från bussen uppför grusvägen till huset och hann i sista sekund innan showen började. Fårga: var det då värt det?
Tja, liksom första veckan lundlät programledaren helt att imponera. Finlandsresan förstod jag inte överhuvudtaget poängen med. Och att rulla eftertexterna för tidigt...?
Vad som upprörde mig mest över resultatet var egentligen att Magnus Carlsson inte gick vidare till Andra Chansen. Inte för att jag tyckte så värst mycket om hans låt eller något, men det känns ändå som om  Magnus och Andra Chansen hör ihop på något vis (eller borde göra det iallafall).
Att han-där-från-idol-som-lät-som-Andreas-Johnsson gick vidare var däremot ingen chock, även om det onekligen är rent skandalöst. Which I'll be getting back to in the betygsättning:

Måns Zelmerlöw - Cara Mia  
Refrängen är ju ett sådant antiklimax, och jag förstår ärligt talat inte varför han sjunger på italienska. (Brukar inte Gomez i The Addams Family kalla Morticia "cara mia", utan vidare förklaring, är titeln möjligen en referens till detta?) Måns är förstås bedårande, men, som man hade sagt på Bravo: Don't bore Nina.
 Dock skulle bidraget passa utmärkt att representera Malta i ESC,

MissMatch - Drop Dead  
Jag glömde helt bort det här bidraget efter att ha hört det på radio i Fredags, och det säger väl det mesta om det. Dåligt, ologisktoch ack så  forgettable. Men deras kroppsutsmyckningar var lite snygga.

Magnus Carlsson - Live Forever   
Stor förbättring sedan förra året, men inget revolutionerande. Fast han borde kanske ha investerat i några extra dansare; han såg lite ensam ut på scenen.

Sheida - I mina drömmar, mani armani taha
Man kan ju inte låta bli att undra om hela den här idén med att sjunag på tre olika språk bara är en urskt för att kunna upprepa samma ca fyra meningar i tre minuter?Och gäll sång också, usch.

The Attic feat. Therese - The Arrival     
Superb låt och ursnygg show, för att inte tala om Thereses dräkt. Även om låten kanske aldrig hade någon chans att gå vidare i tävlingen är vi glada över att ha fått uppleva den åtminsotne en gång....

Sebastian - When the night comes calling
Jag är en av de uppenbarligen få som avskydde Andreas Johnsons låt förra året, så naturligtvis är detta mest som en hemsk mardröm som upprepar sig. Som en familjemedlem nämnda, tycks Sebastian totalt sakna det man kallar "äkthet". Jag skulle inte tro på ett ord han sade. Och de där förskräckliga röda långkalsongerna/byxorna gjorde mig rentav illa berörd. Usch! Bort! Kära goda stylister, gör så att han har på sig något annat i finalen.

Sonja Aldén - För att du finns     
Ooo, mysigt... Plötsligt smärtar det mindre att Shirley inte är med i år. Låten är i min mening jättefin, och Sonja gör den galant och med känsla (might want to try that some time, Sebastian...) Men återigen, o stora stylist, man kan ju för guds skull inte klä på människan en minisommarklänning och sedan bara sätta på übervindmaskinen; allt jag kunde tänka var att det såg jättekallt ut.

Nanne Grönvall - Jag måste kyssa dig   
Låter inte det här bara som en upp-speedad version av Bo Kaspers' "Nu ska du få en puss av mig"-låt? Och jag gillar inte Bo Kaspers. Hursomhelst är Nanne såpass bra att man automatiskt bortser från eventuella brister hos låten. Och dansen var snygg. Och hon borde ha gått till final.