"Bloomers are for any and all occasions!"

Jag hittade just, i samband med informationsletande till min engelska uppsats, den roligaste sidan/internet-shopen ever. Mesdames, messierurs et surtout messieurs dames, jag ger er: Bloomers 4U.Com

image172

Queen Victoria's England will never ever be the same.

För att orka ta itu med min förhoppningsvis storslagna-to-be engelskauppsats om Victorian fashion har jag gjort ett uppehåll i min tidigare så lyckade kaffeavhållsamhet och hällt i mig en stor sojalatte. Förhoppningsvis gör det faktum att jag är såpass avvänjd att jag får en superenergikick och blir jätteproduktiv.

image166

För övrigt vill jag vara rik och köpa en massa fina japanska Lolita-kläder.

~*~*~

För att försätta mig i historiskt korrekt stämning lyssnar jag på Puccinis La Bohème. Enligt wikipedia hade den premiär 1896.

Empty chairs at empty tables.

Jag håller på att försöka återkalla mina minnen från Disneyland Paris, och funderar på vad som egentligen var min favoritsak i parken... och det är inte svårt att komma på. Då jag har en mystisk faiblesse för snygga utemöbler, var förstås åsynen av dessa kreationer höjdpunkten under min dag. Seriously, om jag kommer dit igen ska jag vända uppochned på de där gråa stolarna à la Antikrundan för att leta efter ett märke/stämpel/whatever som kan leda någonstans där de säljs.
image161

image162

...Och på tal om design, hur coolt låter det inte med Comme des garçons för H&M? Jag ska så försöka att inte vara inne i en av mina frekventa ekonomi-på-minus-faser när kollektionen kommer ut.
   Jag tycker faktiskt att jag förtjänar faktiskt minst ett plagg därifrån, efter att jag igår till min chock och förtjusning faktiskt, mellan tårarna, förstod litet av vad Den Japanske Vännen i drugstoren sa i det där leta-reda-på-folk-programmet i fyran. Borde jag kanske ta upp mina japanskastudier på allvar igen och läsa det på universitetet i höst? (O, ljuva framtidsångest.)

Winter here's cold and bitter.

Idag har jag, till tonerna av Morrissey och Sarah MacLachlan, i stort gjort klart mitt senaste skolsömnadsprojekt, en randig/blommih klänning med rynkad kjol, puffärmar, knäppning frampå livet, Peter Pan-krage och en hyfsat mönsterpassad ficka på kjolen. Även om min oförmåga att fotografera eller agera modell drar ned intrycket litet, lovar jag att den faktiskt är ganska fin IRL.

image157

Och nej, det brukar inte ligga så många väskor/påsar på golvet, men jag var tvungen att flytta (slänga ned) dem från sin normala plats för att få full vy av spegeln.

A fierce farewell to Project Catwalk

Större delen av dagen har jag ägnat åt att, för Engelska C's räkning, läsa Ernest Hemingways "A farewell to arms". Även om jag inte alls tycker speciellt mycket om boken, kan jag glädja mig åt att den åtminstone är mycket lättläst. Tyvärr verkar den även extremt sövande, vilket dock kan vara bra om jag någon gång drabbas av svåra sömnproblem men vill hålla mig borta från medicinska preparat. 
   Jag har även sett det rafflande och chockernade finalavsnittet av den brittiska vulgoversionen av Project Runway, Project Catwalk. Medan hela säsongen ärligt talat varit en pers att se, med some serious ugly going on mest hela tiden, så kan jag utan att avslöja för mycket säga att det hela trots allt - och tack och lov - slutade lyckligt. Må nu bara Ben DeLisi få tid att gå i terapi eller ta en lång semester.

På tal om Project Runway, här är, for your viewing pleasure, en av mina favoriter från Christian Sirianos (he's kind of a big deal) senaste kollektion. Ze coat:

image156

Lisa goes sportig modeblogg

Jag säger alltid att jag inom en snar framtid ska börja gå på Friskis & Svettis, då det är den enda träningsform förutom promenader (i skog eller stad) som tycks mig uthärdlig. Dock är denna eventuella syssla förstås helt beroende av huruvida jag hittar något spännande att ha på mig under själva träningssessionen. Ett par acceptabla byxor anser jag mig redan ha, så det jag så desperat söker är något att skyla överkroppen med.
Just nu (ikväll) känner jag att den ultimata klädseln för ett F&S-pass vore en t-hsirt som denna:
image151

Och varför inte en sådan här, om jag skulle känna för omväxling?
image152

Min djupaste dröm är i och för sig egentligen att ha hoppa omkring till musik (helst MF/ESC-relaterad sådan) i en t-shirt med orden "Action Transvestite" (à la Eddie Izzard)på. Dock blir det nog till för mig att designa en egen sådan från scratch i såfall, då de tröjor med det trycket som finns på cafepress.com endast finns i... jag kan knappt skriva det, så upprörande är det.... herrmodell. Liksom, vilken selfresecting action transvestite skulle gå omkring i en typ baggy t-shirt?

Det är farligt beroendeframkallande att titta på CafePress. Särskilt sent på kvällen när man borde gå och lägga sig.

Auf Wiedersehen, Project Runway 4.

Jag såg ganska nyss sista avsnittet av som är PR4 (just efter att ha tittat på den förskräckliga, vulgära, otroligt sjaskiga brittiska motsvarigheten Project Catwalk, så det blev en ljuv omställning) och utan att avslöja för mycket för dem som inte känner till resultatet kan jag säga att jag inte är helt missnöjd. Jag är till och med väldigt nöjd. Det kunde inte ha gått bättre. 
Dessutom har jag, tack vare PR4, fått en helt ny respekt för Victoria Beckham. Fierce!

På söndag åker jag och resten av min projektgrupp på studieresa till Paris, och för att hålla mig till traditionen (som instiftades i höstas) att på något sätt skada mig själv fysiskt några dagar innan avresa, har jag lyckats stuka foten och kan knappast gå (dramaqueen!). Nej, men allvarligt talat så är det extremt irriterande, speciellt då en av mina få relativa talanger i livet tyckts mig vara mina hyfsat välutvecklade förmåga att gå länge och i rask takt (och någorlunda korrekt riktning) i större städer. Men jag ska fösöka låta bli att springa alltför mycket under helgen, så hinner det förhoppningsvis läka. Min smärtande fot har i vilket fall som helst fått mig att fundera över vilka skor jag borde ha på mig (i allmänhet), och det enda jag kommit fram till är egentligen att jag längtar till att det blir tillräckligt varmt och soligt så att man kan ha sådana här skor på sig. Ah, j'aime bien la couleur rose.

image144
(Inhandlade på Myrorna en kall och stormig dag i ett försök att drömma mig bort till sommaren.)

Döm förresten om min skräckblandade förtjusning då Bea Szenfeld för några veckor sedan medverkade i Fråga Olle i 5:an och hade den här klänningen på sig. (Det syns inte om man inte är extremt uppmärksam, men den svarta bag som hänger vid min högra - alltså den med klockan - arm är inget mindre än en väska från Mood Designer Fabrics, känt från Project Runway, som min mor had med sig tillbaka från NY i somras.)
image145

Imorgon ska jag göra resternade delar (allt utom speaking som jag gjorde förra veckan) av Cambridge Advanced English, vilket innebär att så gott som hela dagen kommer tillbringas med provskrivande i Göteborg. Alltså får det troligen bli till att packa idag (om jag bara lyckas uppbringa kraften att resa mig upp och gå till resväska och packningsbara föremål) . Själva avresan kommer alltså sedan äga rum på söndag förmiddag, återfärden på torsdag förmiddag, och tiden däremellan i Paris. Efter litet om och men ser det nu ut som att vi kommer ha vårt högkvarter (aka olyxig sovplats) på ett hotell i Marais. Låt oss inte ens gå in på mina känslor inför kombinationen: bo, Marais.
Förutom det ska vi - och det här är ju då själva poängen med resan och projektarbetet - göra ett högst vetenskapligt besök på Disneyland Paris, där (till skillnad från 4e arrondissementet) jag aldrig förr varit.

Och på söndag kommer jag hålla utkik efter Jérôme Pradon som enligt sin officiella hemsida är på semester från Lord of the Rings den 2-9 mars...

A few of my favourite things.

Saker som gör mig glad:

  • Smink!
  • Extragömt extramaterial från Le Cabaret des Hommes Perdus!
  • Lånag mail!
  • Att göra och sy ihop delarna livet till en enkel Lolita-ish klänning!
  • Melodifestival!

Dessutom har jag varit hyfsat duktig idag och åtminstone läst några kapitel i andra bandet av Anna Karenina.

image140
image141

För att riktiga fashionistas alltid har ett tygstycke hängande runt halsen. Så det så. Sjalen är från Myrorna (man skulee kunna tro att jag är en sådan där trendig person som bara avgudar att shoppa second hand, och inte alls tycker att begagnade saker för det mesta är rätt så motbjudande), den bylsiga samt för stora blusen under brukade tillhöra min morbrors fru och byxorna är förstås H&M. Bling-igt hårspänne (paljetter!) från je ne sais pas où. Och frisyren kallas Kelly Osbourne-wannabe med en touch av Marie-Geneviève från PR Canada.

Skulle detta tråka ut Nina?

Även gamla Project Runway-deltagare kan göra saker som är mindre bra.
Jag håller på att försöka hinna skriva klart mitt skolarbete om Mattel innan Damages börjar (like that's ever gonna happen), och snubblar plötsligt över det här. Jättegammal nyhet. Kanske inte Roberts bästa karriärsögonblick.

image139

The French Maid Barbie® doll, designed by Robert Best, celebrates the working woman. The uniform includes crisp black dress, accented with white cuffs and collar, apron, and petticoat. Matching cap and alluring fishnets lend an air of sophistication. Black mary janes and feather duster complete the ensemble.

Inte bara H&M sysslar med charity.

(Ja, jag är fortfarnde bitter för att jag inte äger något Wainwright-linne.)

Ingen mindre än Antony Hegarty, of Antony & the Johnsons, har tillsammans med yoox.com designat en
klänning som i skrivande stund auktioneras ut på ebay (nuvarande bud är US $1525) till förmån för The Sylvia Rivera Law Project.

image137
"SRLP works to guarantee that all people are free to self-determine gender identity and expression, regardless of income or race, and without facing harassment, discrimination or violence."

Nu skulle man vara rik. Tänk att dyka upp på skolbalen i en Antony-designad klänning för en väldigt good cause, liksom...

By the way så ska Antony & the Johnsons nya skiva släppas i höst: Yay.

Empire strikes back.

Igår och i förrgår besökte jag som sagt Bröllops & Festmässan på konserthuset i Göteborg, första gången för att hoppa in som modell i en visning av historiska underkläder, och den andra för att titta på (och fotografera) när min syster gjorde detsamma.
   Mässan i sig var full av brudklänningar och kostymer, de flesta mycket tradtitionella, i vitt respektive svart, samt mindre uppenbara utställare som troligen sålde saker såsom bröllopsresor och fotograftjänster. Turligt nog för mig som fortfarande inte köpt något minnsekort till min kamera fanns där inte speciellt mycket intressant nog att fotografera, men jag kunde dock inte låta bli att föreviga barnbruden (med kavaljer) i trappan.
 Très bizarre.

Något annat som fastnade på min nya fabulösa rosa kamera var ett åldersmässigt mer lämpligt brud(?)par i en annan trappa. Den utställare som anordnade korsettvisningen ansåg att mässan var alldeles för heteronormativ, och ställde i protest upp sina dockor så här:
image128
Frågan är hur många av besökarna som lade märke till det, um, subversiva i arrangemanget, och inte bara antog att dockorna var far och son eller bara väldigt goda vänner. Eller fiskarpolare.

I själva den lillakorsettvisningen ingick många fina kreationer (signerade teaterelever från Tillskärarakademin). Jag själv (och senare min syster) bar en silvrig empire-korsett. Det var en intressant upplevelse, som för övrigt övertygade mig om att lägga eventuella drag king-planer på hyllan, då jag insåg att det kan göra ont att trycka in även en så gott som ickeexisterande byst. Här är en bild, och jag såg som vanligt hemsk, och - trots korsetten - inte speciellt smal ut.
image129
Här kan ni även se min avsevärt mer extetiskt tilltalande syster iklädd samma plagg.

Och till sist voilà några av de mer lyckade bilder jag lyckades ta (med mitt kameraminne på ca 15 foton) under själva visningen igår.
   

The bomb of the season is a Velvet Revolution.

Min gröna sammetsgardin-klänning, med lila underkjol och lilafodrad sammetscape, är sedan några dagar tillbaka typ färdig. De flesta lösa trådarna bortklippta.

image121
Allt jag behöver nu är ett tillfälle att använda den. Maskerad, anyone? Karneval? Vårväder?

Anyways, I'm off to Göteborg för att besöka den bisarra Bröllops&Fest-mässan, där min syster ska gå korsettmodell (jag gjorde detsamma igår, vilket jag förstås tänker återkomma till i ett senare inlägg.)

Ich bin kunst

Måste. stryka. klänning. Måste. låta. bli. att. bränna. hål. på tyget. Måste. klippa. bor.t trådar. Borde. göra. försenad. religionsuppgift.

Och OMG måste se Leigh Bowery i Velvet ikväll!

image119
Cleavage!

image120
Boy George som Leigh Bowery!


På tal om dessa läste jag, förresten, i en av Boy Georges självbiografier att Lees fru Nicola alltid brukade bära de mest intrikata huvudbonader/makeup/ansikts-smycken som när hon gick ut, och att hon designat dessa helt enkelt för att undvika att behöva konversera med folk. Så kan man också använda sina designtalanger.

Reijichan

image115
När jag kom hem från skolan idag var jag så här arg (märk hur jag viftar upprört med handen halvt utanför kameran), då jag kände att vissa lärare ger alltför stort utrymme åt sin sadistiska sida. Då min i-pod tyvärr gått igenom diverse konstigheter på senaste tiden kunde jag inte spendera bussresan hem lyssnandes på väl valda ilskelåtar, utan fick nöja mig med denna. Den är dock bra. Och outspoken. 

I give you Boy George/Feminem och "Swallow me", den ocensurerade versionen förstås (inte "Handbag"-mixen). Så känsliga lyssnare samt Åke Green och Yngve Kalin varnas.

Vad som däremot gör mig lycklig är det faktum att jag äntligen lyckats hitta ett par välkonstruerade (läs: formade i midjan) jeans som gör att jag kan bära min något korta (småpojkstorlek) men åh så fabulösa Pimp My Ride t-shirt utan att utsätta världen för synen av min mage.
 

Filmfestival i lila

Idag bar det för mig, i sällskap av min mor, iväg till Göteborgs Filmfestival, för att se den första av de fem (inte världens mest imponerande antal, jag vet) filmer jag har biljett till. Mer om detta i nästa inlägg - filmen förtjänar utan tvekan ett eget sådant.
Detta gav mig en ursäkt att ta mig ur de mjuka men mindre glamourösa kläder jag burit tidigare under dagen, och premiöranvända skjortan jag köpte under - men inte på - mellandagsrean.
Och what can I say, innehavandet av en ny fabulös rosa kamera inspirerar till narcissism.


image109
(Let's not even mention mina patetiska försök till poserande.)

image110


Och så här såg jag ut igår, på väg till Footloose... hemmagjord kjol av - dare I say it? - second hand-tyg, skjorta från min favoritaffär i Borgholm (den heter något franskt, typ Magnifique), och fake-korsett från H&M.
image111

Green is the New Black, and purple is the new New Black.

Då jag till min stora sorg och fasa inte hittade pappret till min franskaläxa (som jag för övrigt sett fram emot att göra) har jag istället ägnat helgen åt sömnad (även det skolarbete), av min Scarlett O'Hara-wannabe gardin-klänning, med avbrott för saker såsom att se senaste avsnittet av Project Runway 4 (absolutely fabulous säger jag bara) och att läsa i Anna Karenina, samt läsa ut The Slippery Slope.
Så här såg min kreation hursomhelst ut i morse:
image106
(CD-skivan på bordet är förresten Sofia Karlssons "Svarta ballader", där hon sjunger tonsatta dikter av Dan Andersson. Den är fin.)

När jag sedan lämnade den för kanske någon timma sedan var det fortfarande inte mycket som satt ihop, men då jag ändå på något vis lyckats fästa det mesta (mer grön sammet! med fransar!) på provdockan fick man en idé om hur den färdiga produkten förhoppningsvis kommer att se ut. Och... more is more, darlings, det säger sig ju självt.
Eller som Project Runway-juryn skulle ha sagt:
"It looks a little costumy."

Then I will be a man, oh, and I will stand tall.

Jag har som sagt en ny kamera (om än utan minneskort), på gott och ont.
Och jag vill inte vara skrytsam, men är den här (inte helt nya) klänningen fabulous eller vaddå? Den är gjord efter ett mönster från tidningen ゴスロリ, med ett tyg som jag köpte (på rea!) i Rotterdam i somras, där vårt hotell låg i princip granne med en tygaffär.

image103 image105


(Och ja, det är en signerad Eddie Izzard-bild ni ser där i bakgrunden, de sålde sådana när han var på Lorensbergsteatern för några år sedan. Dvs det var ingen livesignering. Och på dörren sitter en karta över Japan som även är en kalender för 2007. What can I say, either you're in or you're out.)

A sweet designer from Transssylvania...

Bloggutfyllnad, av en estetiskt tilltalande sort, i form av Lucian Matis, från Project Runway Canada.

image93

Jag har förresten varit nästan-produktiv idag och försökt organisera  de skrynkliga mönsterdelar som hittills legat i total oordning i lådor och påsar. Och så har jag köpt nya mormors(farmors?)kängor i plastigt material på rea. Vi får se om de håller längre än de förra.

Lighten up, it's just fashion and sculpture.

Idag drog jag i mina fabulösa högklackade fauxconverse-skor och tillsammans med familjemedlemmar/släktingar iväg till Rydals museum för att åter besöka deras utställning (det var, ahem, färre folk där idag än det var på vernissagen) om Badmode, och hade denna gång utrustat mig med en kamera (om än lånad). Et voilà, I made a little photomentary, med inte-helt-utmärkt bildkvalitet.

It's better being infamous than being unfamous - lägg märke till att jag har en vägg all by myself.
image80

Utställningen består - förutom kläder - av olika slags skulpturer skapade av elever från mellan/högstadiet. De som skulpterat människor i badrelaterade situationer hade även skrivit små historier till sina kreationer. Vissa av dessa var smått absurda...

... medan andra, i sin skönhet, bara kan beskrivas med ordet mind-blowing. J'adore följande mycket eleganta kreation.


Bland badkläderna från gymnasiet fanns också många olika stilar, från stickad (j'adore och önskar att jag hade kunnat göra en lika fabulös dräkt), +1 huvudbonad, draperad, rosaglänsande (j'adore färgen) och ett svansbeprytt ufo (jag bara väntade på att den skulle börja röra på sig, à la Hussein Chalayan).
   

Nog om andra. Jag är trots allt relativt självupptagen, så voilà ett antal bilder av min vägg. (Morgonrocken har sett bättre tider. Och värre, för den delen.)
image88

Rocken syns in action och mindre livlös på den bilden nedan.


Et voilà en close-up av själva baddräkten och badmässan.


Vad ingen av oss mer eller midnre amatör-designers dock tog fasta på vad gäller bad - simpuffar! Det var förstås för att vi alla visste att Gareth Pugh redan been there, done that (wrecked that shit, som min morbror skulle ha sagt) way back slash för något år sedan. Även om jag personligen är mer av en pissible-à-porter kinda gal så kan jag inte låta bli att charmas av Gareths inte helt sällan väldigt vältäckande kreationer.

I'm not religious, but I feel so moved it makes me wanna pray.

Jag beordrar alla att se Project Runway Canada. Designersarna är högst begåvade, utmaningarna intressanta. Och programledaren, Iman, är inget mindre än en gudinna, som tar programlederi och runway-bedömande till en helt. ny. nivå.

image78

På tal om mode kommer jag troligen att befinna på en skol"bal" (dans, eller festlig tillställning is more like it) om något halvår. Tanken är inte odelat lockande, så jag har funderat litet över hur jag ska kunna göra upplevelsen mer positiv. Den komponent som jag har någorlunda makt att bestämma själv över är då outfiten, som i min mening måste ha egenskapen att se bra ut både i dagsljus (på skolgården i väntan på att bussen ska ta oss till festplatsen) och inomhus, med eventuell skum belysning. Quoi faire?
   Framför att bli ihågkommen som hon-där-jag-inte-gillade eller hon-där-patetiska-what's-her-name eller inte ihågkommen alls, föredrar jag snarare titeln hon-med-den-konstiga-men-mystiskt-tilldragande-klänningen. Men vad kan synas och vara lika färgstarkt i dessa olika ljussättningar? Igår diskuterade jag med en bekant min fabulösa rosa leopardmönstrade sammetscowboyhatt, inhandlad för längesen i en turistort på en ö någonstans, och att jag borde skapa ett plagg som matchade den. På så sätt föddes idén att göra en balklänning i just rosa leopard. Det om något bör väl vara väl synligt i alla ljus? Min stackars bekanta uttryckte snarast chock och motvilja över påhittet, och likaså gjorde alla andra som jag delgav mina planer. Ah well. En äkta konstnär ska vara missförstådd, eller hur?
   Den enda frågan som återstår nu är: tygkrävande tyllunderkjol eller krinolin?

Tidigare inlägg Nyare inlägg