Jag fick för mig att köpa glögg idag, men det enda exemplaret av den billiga alkoholfria varianten (och ja, jag känner faktiskt viss smakskillnad från lättglöggen jag drack i skolan igår) i affären stod på översta hyllan, ilklämd bland en massa andra flaskor. Jag nådde inte upp (eftersom flaskorna stod så nära varann var jag tvungen att ta tag om halsen för att få ned dem utan att välta resten), och var tvungen att stå på tå i den trånga gången och sträcka mig allt vad jag kunde, kämpandes en längre stund, innan jag lyckades komma åt min glögg. Det var ytterst genant, och ändå kunde jag inte få mig sjölv till att be om hjälp. Vilket nederlag det hade känts som, som om jag varit något litet barn som inte fick tag i det som troligen placerats högst upp för att det inte skulle nås av barn, snarare än att mataffärer är dåligt anpassade till personer under 1,60. Jag kanske borde skaffa någon slags ihopfällbar pall som jag kan bära runt i väskan...

Nu lyssnar de som bor ovanför mig på hög musik och sjunger med, falskt. Det är obehagligt att höra, så jag ska fösöka dränka falsksången med ljudet från Top Chef 5 avsnitt 3, och resten av mina sorger med alkoholfri glögg med, pepparkakor och choklad.


Jag sydde den här blusen i skolan. Min lärare sade att det är en tantblus, men egentligen och i hemlighet är den inspirerad det sremitransparenta djurmönstrade krage-som-sjal plagg som inspierade ägaren till De Cielo Salon & Spa att säga till Tabatha Coffey att hon klädde sig som Cruella DeVille. Vilket ju är befängt. Man kan ha kragen som typ slips, som rosett eller som sjal över axeln (jag föredrar det senare). Det är väldigt versatilt, försökte jag förklara för lärarna.