Och dessutom kan jag mycket mindre franska än jag vill. Vilket oroar och irriterar mig. Och till råga på allt har jag troligen skmolkat från fler lektioner de senaste två veckorna än jag gjort under min sammanlagda skolgång.
Och varför ska det vara så svårt att hitta en fralla utan kött, smör eller ost i Göteborg? Det är så att man får lust att sluta äta helt och hållet.

Igår var jag i övrigt på filmfestivalen igen, och såg denna gång en svartvit argentinsk nästan-stumfilm kallad La Antena (The Aerial på engelska). Den var fint gjord och tillräckligt underhållande när man såg den, men satte inga djupare spår i själen (till skilland från Chansons d'Amour, soundtracket på vilket jag fortfarande lyssnar 24/7). Dessutom förekom det scener som irriterade mig mucho - som där fyra barn, två pojkar och två flickor, såg på boxning på tv och pojkarna stod och låtsasboxades mot skärmen och flickorna satt i soffan och knappt vågade titta. Det var bara onödigt, liksom. Dessutom var det oversizade hakkorset och davidsstjärnan kanske litet väl övertydliga. Och vadan denna plötsliga genomgång av europeisk historia?
Det enda som var odelat bra i filmen var a) flyguniformerna och b) den ondes son/cykelbudet  som såg ut som en butch (kvinna) från svunna tider.
Samt även det faktum att filmen (på grund av frånvaron av tal) var textad både på spanska och engelska. Muy lärorikt.