Min mor visade stor barmhärtighet igår och körde samt gjorde mig sällskap till operan igår, så jag fick se Macbeth till slut iallafall. Det var en högst angenäm upplevelse: det är alltid trevligt att vara på operan, körerna var fabulosos och även solisterna mycket duktiga. Dessutom blev jag smått chockad av det faktum att det var en tragisk historia med lyckligt slut - jag har aldrig sett en sådan opera förut. Även karaktären Lady Macbeth visade på originalitet då hon till skillnad från många andra operakvinnortotalt saknande tendenser till självuppoffrande, och när hon dog för sina synder (förstås) i slutet så skulle man kunna tycka att hon faktiskt till viss del förtjänade sitt tragiska öde (till skillnad från t.ex. kvinnan i Faust som snarare offrades för att sona sin före dettas illgärningar).
Era in italiano, och jag ansträngde mig att försöka snappa upp lietet ord här och var för framtida användning (i juni, i synnerhet), men det gick sådär.

Annars var my favourite den ridå som användes litet då och då på scenen, speciellt när häxorna var med, och som var väldigt glänsande och fin och gjorde sig mycket bra med ljussättningen. (Den var förstås inte i klass med den rödglittriga ridån i Le Cabaret des Hommes Perdus, men det förväntade jag mig inte heller.)